Och blåbärsfil därtill

Jag öppnar....långsamt...en burk med sega knäckkakor. Halvsmälta, sedan de stått framme i solen. Ja ja....det går inte bra att dela på sådant. Seg jäkla klump!

Jag äter hellre smörgås av havreknäcke, eller nybakta mjuka kakor. Det behöver inte alls vara speciellt sött. Och helst inte segt...

En liten liknelse med den här datorn bara. Den verkar ha blivit insmord med sirap, grädde och havregryn. Eller vad nu knäckkakor innehåller. Jungelolja och tuggummi....

Jag känner mej snabb själv i jämförelse. Det kommer som en bekräftelse ibland, men på olika sätt. Snabbhet måste vara ett enormt relativt begrepp.

Det var absolut inte chipsen!