torsdag 4 mars 2010

In uti

Ojoj...vissnade visst av efter tv-bandy och nybakta muffins. Måste bara...
Så säger säkert alla ungar rätt ofta. Måste bara... När man inte riktigt vill gå och sussa. När man vill vara kvar lite till i en bra dag.
Just nu känns det som att glida fram på en semla. Gött! -Men visst kan jag överdriva, för det är inget särskilt dramatiskt som drabbat mej åt rätt håll, utan det är bara så att vissa saker funkar.
Det är viktigt att det fungerar för unge herrn, och i så många sammanhang som möjligt. Han brinner för vissa saker, och då fungerar det superbra. Träslöjden!.....vilken dröm! Nej, verkligheten....
Och i den verkligheten kommer han hem och lägger fram för oss, en träask med sina drömmar inbyggda. I lock, botten och vackert tillverkade gångjärn ser han själv att han är en vanlig kille som duger. Sen ser han ju också att han är en ovanlig kille, som är en fantastisk jävel på träslöjd. Och han ser nog mycket annat samtidigt. Härliga bilder...
Nu kan jag faktiskt inte se vad jag skriver för alla härliga tårar, men det bjuder jag på. Efter en dag med fina arbetskamrater, som kanske ser en för den man är, och förhoppningsvis märker att man försöker, så förstår jag grabben ännu mer. Han växer nog en decimeter till i morgon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar