Halvmogna citronen

När storsyrran fixat en finalbiljett själv blev sextonåringen sur som fasen. Hon skulle få åka till Uppsala, men han då? Varför inte han?

Sur var han i går, och sur var han idag. Muttrade om orättvisor och favoriserad storsyrra. Han var så sur och dan, så det var ett helsike att ens få honom att leverera en tidning över middagsbordet ikväll.

Sedan var det fler tidningar och grejor som skulle skickas och letas i högen bredvid honom. Inget hjälpte, vare sig oss eller honom, i våra försök. Han i surhet, vi i hemlighet. Till slut gick han därifrån för att sura ifred.

Vi ropade trots allt tillbaka honom och bad att han skulle visa upp sina presenter från i morse, för han var ju helt plötsligt sjutton år. Just idag.

DÅ..såg han äntligen detta kuvert vi smugit dit på eftermiddagen, överst i posthögen där han ombetts att bläddra. Blindstyret vaknade nu till, som en huggsnok. Pang....och en sjuttonårig bandysupporter gjorde sig snabbt klar för Studenternas. Snacka om humörsvängning! Puss på den biljetten!

Han är ju riktigt trevlig ikväll, vår son! Glad som en lärka. Han skall på final, den lymmeln. Hoppas att han når upp så att han får se något lite av spelet på söndag, lillskiten....Weissmuller-Bajsmuller...