Elementärt

Rörmokare har aldrig varit något alternativt yrke för mej. Som liten parvel såg jag det som något konstigt yrke, och jag begrep mej inte på sådana grejor. Och senare var det inte speciellt kul för att jag begrep vad det handlade om och vad man gjorde som rörmokare.

Farbröderna som kom i baktunga Volvo Duetter och dängde ner en hög med hiskeliga rörtänger och konstigheter på källargolvet, var som från en annan värld tyckte jag. Skitiga nävar och konstiga verktyg hade dom. Jag begrep mej på snickargrejor av alla de slag redan som liten, men inte sådant. Det var lite grand som med sotaren. Halvt skrämmande.

I kväll har jag mokat lite, nödd och tvungen. Ett element har gått hädan i fars hus, ungefär på samma sätt som han själv förresten. Ålder, dålig cirkulation, och stroke, och sedan var det bara att skruva bort det. Skillnaden var att elementet inte hade samma förmåga att klara en blödning och täta till utan gav upp på direkten, så bort med det bara.

Nu har jag monterat i ordning ett likadant element, gammalt och fint givetvis, och förhoppningsvis passar det som handsken på muffarna och befintliga väggfästen. Självklart används lin i rörgängorna som alltid, och sedan får vi under spänning se om kopplingarna håller tätt när vattnet fyller upp det. Håll tummarna!

Montering blir en annan kväll, för det måste göras medan skallen och ögonen hänger med. Jag sa ju att jag inte var ett rörmokarämne så det behövs någon timmes marginal om det krånglar med någon tätning. Jag garderar för lite krångel. Men erkännas skall att det som hobbymokare kan vara lite intressant.....men väl tidsödande.