Smånöjd, faktiskt

Han åkte mot musikskolan på moppen, och var nästan framme, då bakdäcket blev platt. Telefonsamtalet till mej kom omgående, eftersom det ju gällde mopeden...och jag kunde smidigt slinka in på moppebutiken på väg hem, för att köpa en ny slang.

Med en från garaget välförsedd bil, rullade jag ända in på gården vid musikskolan, eller snarare in på gångvägen till biblioteket, där moppen stod parkerad. Där började jag genast att skruva lös hjulet efter att ha ställt under en pall.

Jag skulle helst laga på plats, även om det hade sina finesser. Jag stod ju och skruvade bort ett bakhjul med vidhängande lås. Pinsamt om någon ordningsmakt slog till...

Ordningsmakten kom. Tittade. Och jag förklarade.

Bäst att göra det så trovärdigt som möjligt, tänkte jag, och det gick ganska bra. Jag fick till och med hjälp med att rätta till pallningen, men sedan fick jag klara mej själv. Ordningsmakten hade bråttom till kaffet.

Sonen anslöt efter en stund, från musikevenemanget, och vi gjorde färdigt. Monterade med svettiga pannor klart, pumpade med den medhavda kompressorn, och kollade sträckningen. Det var bara att åka.

Jag såg från min bil att hjulet inte blev cirkelrunt. En oval hemfärd blev det, men huvudsaken var att den hemfärden blev av.

Väl hemma släppte vi ur luften, snurrade däcket ett halvt varv på fälgen, och problemet var löst. De små felen i fälg och däck tog ut varandra. Så enkelt det kan vara, när det är mer än en det är fel på...

Crazy frogs

Jodå, rördrommen är i full gång. Han hörs ända hit var kväll. Vem söker han kontakt med?

Full gång? Han står väl mest och låter, osynlig så in i vassen.

Jag gjorde en sväng däråt på eftermiddagen, men då var den så tyst, så tyst. Den stod nog bara och spelade osynlig och vilade tutan. Eller så var den på sin vakt när jag parkerade vid viken.

Grodorna struntade i allt. I allt!...utom sina amorösa äventyr. De lät, sam, gjorde utfall, plaskade och rörde sig överallt på den översvämmade stranden. De kan inte ha vetat vem de själva var i den röran.....vältra sig så i dyn, i kamp, vällust och utan minsta blyghet.

Jag vet inte om rördrommar enbart lever av grodor, men om han gör det behöver han inte röra sig många meter för att bli mätt. Jag skall kolla vad hans favoritmiddag består av, men jag tänker inte bjuda honom. Det skulle kunna bli ett jävla tutande på den festen.

Ost och kex

En macka till frukostkaffet var morgon, innan resan till jobbet, och några dubbelmackor i matsäcken. Standardiserat, för att det skall kunna tillredas som i sömnen på morgonkulan. Lunchlåda tillkommer för det mesta.

Men det var, som jag misstänkte, helt slut på matbröd. Jag kollar på kvällen, smart nog, men väl sent....

Pitabröd, och några kex... knäckebröd i en burk. Samt några obestämda förpackningar med något annat hårt. Det blir inte som det skall.

Kan själv! Jag rörde ihop en snabbdeg i en bunke mellan kl. 19:26 och 19:34. Fyra degbullar i var sin gjutjärnspanna. Ploffs! Står nu på spisplattor och kan bli ljumma från ugnen under.

Idag blir det ingen kalljäsning med hänvisning till klockslagen. Förhoppningsvis kan de jäsa utan hjälpmedel, som till exempel vacuumklocka eller liknande. Jag hade väl i jäst?

Jag vet att jag slängde i sirap, olivolja, solrosfrö, linfrö, dinkelflingor och havregryn. Och basen vetemjöl, salt och kallt vatten såklart. Sedan var det en burk persiskt, nånting....men det luktade som att det skulle passa. Om det blir bra kan jag ta reda på vad den kryddan heter. Om det nu var en krydda....skurpulver?

En skvätt spiskummin tror jag bestämt åkte ner där i bunken....det är aldrig fel. Den vet jag namnet på i sömnen, men oavsett det, så skall den visst med. Alltid!...Viktigare än lite jäst.

Upp..ned

Sjön gick upp i natt och idag.

Ett litet stycke is tog skydd i viken och det kanske klarar sig någon timme till, men annars är det helt öppet, så långt jag kan se. Och vattnet har ökat mycket sedan snön smälte undan.

Det är som vanligt, med andra ord. Vanligt, detta högvatten, och vanligt det här med isen. Ett intressant ämne. En hållpunkt, men med obestämt datum.

Bengans rejäla grill syns ute på udden bland små vågor... Han får väl grilla från båten om han blir sugen?

Gäsp..vad trött jag blev :)

Nu får de väl ge sig! De måste vara helt i det blå.....Nu har estettreorna slagit till med Bohemian Raphosody inför studenten.

De kör sin kör plus eget rockband..och tror dessutom att de skall ro i land det. Storhetsvansinne? Var gömde de gränserna?

Det brukar finnas omdöme och gränser, som avgör vad man skall ge sig på. Nu börjar det mest likna en något modernare och rörligare variant av Orsa spelmän. Inte bra....

Det jäkliga är att de fixar det! Fan, att de skall göra nåt sådant! Föräldrar och annat löst folk är ju portade från aulan! Helv....Jag vill in!

Halvfärdig

Okej....jag har fått tag på biljett till en fjärde föreställning...

Inget att skämmas för, egentligen.

Pumpa upp

Alltid nåt....

Vårkänslorna tog över, och det tvingade mej till en cykeltur runt grevskapet. Och den vane cyklisten, han med trasig, alternativt hel moped, hängde på. Han var helt inställd på att visa, bräcka av, knäcka....förinta farsan i en upptrissad duell på två hjul.

Men det var inte särskilt knäckande. Inte alls generande. Inte ens så att jag förlorade heller. Visserligen var han först i mål, men det var ingen förlust. Vi tog en tur på en timme och en kvart i halvhård fart.... tyckte jag.....och sedan var vi nöjda.

Det var inte bara cyklingen, tävling, det handlade om. Det var bara bra att göra en vända tillsammans trots att moppen var nylagad. Han är på samma kanal som jag märker jag.

Vi såg ju en grävling! Även han motionerade, men han körde intervall i en vägslänt. Och älven är fin den här tiden när överflödet får ta sin naturliga väg.

Jag vann sedan den andra tävlingen, då med hantlarna, överlägset! Självklart..

En lyckad kväll, med andra ord.

Häfta fast

Det kliar!

Det är torrt i luften, det är småblåsigt, och det kliar i ögonen. Det är sådant man får ta, om man vill bo mitt i en vitsippsbacke. Det kan även vara annat som släpper ifrån sig i vårluften, och jag har inte forskat i vad det är just idag som irriterar mej.

Vitsipporna kommer mina ögon inte jämt överens med, men att se dem går alltid bra. Jag har varit ute några stunder i dag, men det blir grusigt i ögon och det sticker i slemhinnor av vårluften. Jag vet ändå hur vitt och fint det blir senare, så jag tittar till dem då.

Jag kan försöka att byta ett sadelöverdrag till moppen? Förstod att det fanns mer att göra på den...

Bara om annat

Nu skall jag absolut inte skriva om....

Moppen blev i alla fall lagad, och sedan tvättad. Den är snart lika skitig igen, även om ägaren själv sa sig vilja undvika även de allra minsta lerpölarna, för all framtid... Han är flexibel, så nästa dag kan vara en annan dag...

Nu när de sista biljetterna....fan, kan ju inte låta bli!...är på upphällningen, eller helt enkelt slut, får jag vara glad att jag ändå bokade en till föreställning. Det blir den tredje.

Det kan dessutom bli något återbud till någon ytterligare...Visst kan det!

Restplatsen

Nu skall jag inte skriva om opera, för det börjar att bli tjatigt. Jag skall istället berätta att det finns annat som tar min tid. Arbete till exempel. Och trasiga mopeder.

Medan jag jobbar med kablage och liknande på dagtid, och just nu lagar mopeder och cyklar hemma, finns det tid att tänka efter och fundera på vad man kan få vara med om, och få förmånen att delta i. ....Inte som sångare för tusan!...men som förälder vid markservicen.

Äh...Operan har inte alls blivit tjatigt. Det var fantastiskt även igår kväll, trots att det var Fredag och en aning mindre publik.

Det kan vara något tjatigt att läsa om det bara. Eller att höra om det....men det drabbar inte mej, utan jag står ut.

Nu är det största problemet att biljetterna verkar att rinna iväg, som sista skvätten i badkaret. Slurp.

Det är både bra och dål....JA! men vad bra det är! Stor succe, jävla skitungar. Rätt åt er.

Jag får väl laga en skruttcykel till, jag....Eller blir det något återbud?

Så akta dej!

De fortsätter att slåss och bråka, kurtisera och förföra. Det går så hett till på operascenen att stukade fingrar och klacklösa skor hör till vardagen.

Ikväll var jag skomakare, och satte tillbaka en tappad klack. Fingrarna behöver inte limmas den här gången, som tur var. Det var enbart en stukning, efter slagsmål....

Tre ynka spikar och lite åldrat lim håller inte för sådana påkänningar som det nu är frågan om. Nej, det krävs rejäla infästningar av höga klackar. Skruv och en större skvätt superlim tror jag mer på.

Jag misstänker att fötterna kan sitta bättre fast i skorna i morgon. Lim kan vara lurigt, när man tar till extra mycket, just för säkerhets skull. Jag brukar inte snåla, så de får väl hjälpas åt att få av dem i morgon kväll.

Annars somnar de ovaggade med skorna på, om så krävs. Gårdagen innebar jobb från 06:30 till 22:20. De är helt galna!

Och nu längtar de till helgens tre föreställningar....Hjälp mej, hur skall jag få stopp på detta?

Och lingonsylten

Måste hinna äta lite också. Sent som vanligt, men det går.

Jabba! Jag har gjort en del arbete med köttbullarna.

De andra gjorde allt det andra. De fick göra det....

Lång dag

Det är mycket på gång. Återkommer.

Det borde vara Torsdag i morgon? Jag vet mer om det, just i morgon.

Bilpussel i några bitar

Tre brukare, och två bilar. Någon parkerar, och en annan hämtar, senare. En får hämtning, medan den andra brukar användas för att hämta någon. En byter till en annan, som de sedan samåker i till andra ställen. Då har den tredje den andra. Under tiden.

Det brukar fungera för alla tre, med de två. Brukare av två, kan dela på tre, om tiden stämmer. Det brukar den göra, även efter två tre någon gång.

Det är på morgonen och på eftermiddagen vi lägger pussel. Två gånger av tre är alla nöjda. Tre har alltid nytta, och kanske nöje av att lägga pussel, även om tre har bara två bitar.

Bitar är som bilar. De passar inte på fler ställen. Inte samtidigt. Därför pusslar vi tre så att det passar. I morgon passar det som det brukar, bara vi kan passa tiden, med de två.

Pust..

Trofast

Nu kommer min bil hem...

Jag var hemma själv en stund, utan bil, och det fungerade. Jag tror inte att den saknar mej. Nej, knappast.

I morgon får den stanna hemma och känna på hur det är.

Sjung Olé!

Jag kan inte smälta det här!

Det går inte att...befria sig från helgen, under någon timmes bearbetning ikväll. Helt kört! Och detta sitter i sedan gårdagens succéföreställning. Tur att jag hade annat att göra ikväll, annars hade det gått åt fanders helt.

Jag behöver nog hjälp! Jag behöver mer? Jag är galen...

Vardag igen i morgon, och det har ju aldrig varit något problem för mej. Det går att vara galen en vardag med.

Smörgåsarna bredde sig själva.

Servera på Operakällaren

Nu har jag klurat ut en snabb metod att göra smörgåsar. Alltså på löpande band. Skall provas!

Vi har några timmar på oss att utveckla och genomföra plan B, om det går åt helsefyr med det första projektet. Det skulle kunna vara att vi ställde ut lådorna med bröd, skinka och grejs, och en jäkla massa smörknivar. Då kan det gå....

Proppar skall undvikas, och tider skall hållas vid pausen. Det är inte praxis att äta skink/ostmacka på en operaläktare, även om det hanteras mat på krogar i Sevilla och Valencia under tiden.

Jag kände doften från köket på scenen under föreställningen. Det gav föreställningen en fjärde dimension, och man undrar vad det var för anrättning de lagade till sugna besökare? Jag tror, av doften att döma, att den krogen har en framtid.

Bed of roses

Det var en verklig åska, och inte bara en lastbil med ett växelflak som slamrade förbi. Det borde vara vårens första åskväder, om än lokalt.

Mitt rekord är annars ett åskväder omkring 18-20 Februari, för ett tiotal år sedan. Det var en mildvinter, och att det kom senare i år, efter den här vintern, är förståeligt.

Jag har bevisligen varit på operapremiär ikväll. Jag har svårt att beskriva det hela med ord, så nära efter.......den helt fantastiska föreställningen! Det får sjunka in en stund, för nu flimmrar det förbi sekvenser i massor i en enda sagolikt härlig röra.

Näsduken var med! Men det var så intensivt och fantastiskt genomfört att det där med gråten blev bortglömt....

Utom då....och när de....och sen när det.....och vid den stora.....men ovanligt lite ändå.

Code...#....kort...nä...#...?...

Jag drar ur kabeln!

Jag brukar göra så när det krånglar eller om det börjar att åska. Årets första åska kommer nu!

Vad det mullrar! Nu drar jag ur...

Långhelg trots allt

En Lördag mer eller mindre, vad gör det mej?...jag pratar alltså om övertid på grund av leveranssläp. Frivillig? Ja, formellt.

Att jobba övertid är ett speciellt...problem, eller vad det nu skall kallas. Jag vill jobba, och jag vill ha jobbet kvar så lång det går. Just nu behövs det att vi jobbar som satan, och det kan nog vi småjävlar göra, men vad kan det bli av det?

Nu kommer ett hypotetiskt resonemang....Vi slår på värsta lustgasen, och jobbar så det sprutar om det, tills vi är i kapp. Jippi! säger Pruductionmanagern, med en tårta i handen, och sparkar oss som sitter lite som lösast.

Negativ? Nej, knappt alls. Trivs. Pillar på. Gör mitt bästa....och vad mer kan man göra? Sedan, i framtiden, ända långt bort i....vår, kan det bli ändringar, men vi får väl se. Vi gnor på så länge. Enkelt.

Att gnälla och vara negativ, vore som att slänga med en skämd korv i en pyttipanna. Jag skall ju äta den pytten med kompisarna, förhoppningsvis, och då skall det vara gött, sköj och röj....Jävla busgäng!

Nej, jag är positiv. (Nej?...menar Ja!) Nästan åt helfvete för positiv. Ja, jag vet att jag tjatar om det, och är en skrytpelle, men det är inte så seriöst som det verkar. Jag fuskar.

Jävla fuskpelle/skrytpelle...men genom att fuska hårt från början, blir man ändå en jävel på det. Klackspark på er!

Originaldelar

Nu har det ju inte blivit så helgrått ännu, så biltrafiken är nog inte i farozonen....En gammal Volvo tål partiklar mellan glidytorna.

Jag åker iväg och firar en födelsedag. Vi får se om det går att ta sig hem sedan.

Jävla Torskland. Skryter om sin jordvärme, medan vi får ta hand om skiten. De kunde väl ha satsat på nåt miljövänligare.

Varken eller både och

Men vad skönt att solen kom fram i en öppning!...Ett tag såg det ut som att det var bara aska på himlen, men så var det inte. Den blå himlen är inte klarblå, tycker jag, utan den verkar aningen grå. Något är det i luften, men visst: Solen tittade ju fram ändå.

Tänk om det blir långvarigt och intensivt....vulkanaska som singlar ner...i månader...tjockt så att det skymmer...avsätter sig under timmarna man inte är hemma....hela nätterna....

Det kan blir ungefär som vinter. Vi kan behålla snöskyfflarna framme. Och barmarksträningen inför nästa vinter kan inledas genast.

Vinterhjulen kan inte behövas på grund av asknedfallet, så långt är jag nästan säker, men vad gäller skyfflar och sådant....så kan de väl stå framme? Askan skall bort!

Och så skall det vara snygga kanter sedan man skottat. Det är viktigt.

10 liter svagdricka

Det är ett förbaskat oljud i naturen! Fåglar av alla de slag försöker att hävda sig med alla medel.

Jag tror bestämt att jag hörde en rördrom, bortåt vassviken i änden på sjön, men det var omöjligt att urskilja lätet med absolut säkerhet. Jag får försöka att lyssna mer en annan gång. Men när skall det bli tystare? När han gett upp försöken att locka till sig sin dam? Då har ju halva sommaren gått.

Ursäkta fåglarna, och ursäkta Drommen. Du är ju en fågel du med även om du, din luns, klafsar runt, hela tiden osynlig i vassviken. Jag gillar verkligen de udda vårljuden, liksom de vanliga.

Rördrommens konstiga läte kan lättast liknas vid det ljud som uppstår när man blåser i en stor gammal svagdricksflaska. En större luftstöt, och sedan bör man andas en stund mellan.

Det jag funderar på är hur fågeln är byggd för att få till det knepiga lätet. Stora lungor och rejäl näbb borde hjälpa. Eller en stor flaska.

Några utslag

Någon har inte ätit kvällsmat ännu. Det suger.

Men detta beror på vårväder och uteblivning. Det suger inte.

Någon spelade lite...golf? Men bara tills bollarna tog slut. Fem bollar räcker inte långt.

Hungrig! Snön suger.

Vägkantigt

Är vi klara? Jupp!..Vi har lagat en grupp gupp!

Med tveksamt grus, men leksamt fint som snus.

Gräva grusigt sig ner, en spade till här, jag ber.

Och skottkärrsdäcket är platt med lite luft.....men bara nedtill!...det är tufft.

Man kan ju skotta i en potta och skratta. Åt sej själv, och med en kratta.

Full skottkärra och vingelfärd, nu känner jag mej undernärd.

Hämtar hem ungdomens unga dam, som vädrar kvällsmat som en gammal gam.

Och jag får proppmätt henne tacka, för middagssällskap i solen, och hårdmacka.

Jag reser sedan på min stela kropp, och ni vet, jag skriver gärna...kaffekopp.

Den dagen likt en promenad...den dagen gick, och jag var rätt glad.

Dagens dubbel

Förresten...Den från i fredags saknade leverpastejmackan återfanns i morse i anslutning till instämplingen.

Den låg givetvis precis där jag la den vid utstämplingen före helgen ....i en ficka på arbetsbyxorna, som jag bar både hem och tillbaka...

Att en mindre benficka kan rymma en rejäl dubbelsmörgås med leverpastej, utan att avslöja sig?

Vårlänkar och kedjelås

Våren inte bara ger, utan även tar. Moppetider, förstår ni.

Åka moppe gör man nästan året runt, men lagar gör man...hela året runt, men mest på våren. Dagsaktuellt: Kedjebrott, med smärre biverkningar. Inget allvarligt alls, och grejor till biverkningarna kommer på posten i veckan.

Jag funderar att sätta sensorer vid kedjan som känner av när den slakar, och givetvis koppla detta till en kraftig mistlur...eller till ett aggregat med 20 000 volt, mellan styret och sadeln. Det borde väl uppmuntra till regelbunden kontroll av kedjan?

För några dagar sedan slokade handtaget på ytterdörren, efter fjäderbrott. Det är inte kul när dörrar krånglar. Dörrar är vitala delar av ett hus, och detta måste åtgärdas insåg vi.

Snåljag, som högst ovilligt köper en ny låskista, även om det börjar bli dags, utsåg sonen till låssmed. Anledningen till detta var min upptäckt att källardörren hade ett liknande lås, och detta gav sig låssmeden rask på, med buller och bång. Ja, eller liknande ljud...

Vändning av kolvarna mellan h och v...... och kastbyte av blecket krävdes, men det innebar ju bara lite skruvning utan övrig åverkan.

Det blev ett perfekt resultat på ytterdörren! Som nytt...ja det var ju nästan oanvänt, det källarlåset. Och justering var helt överflödig. Det sa ju bara....klick...när det gick i lås.

Och där nere i skymyndan hänger det nu ett handtag på trekvart. Det ser ut som att det alltid har hängt så, men jag letar fram en gummisnodd så länge, tills en ny fjäder införskaffats. Det kan ta en tid, nu i vårstöket

Schysta lökar

Den tid då menigheten gick stora lovar runt vitlöksätarna är förhoppningsvis förbi. Jag var själv en av de som avskydde vitlöksdoft från andra människor. Själv åt jag aldrig....sådanadära.

Matlådan i morgon kan jag inte ta något som helst ansvar för. Den skapar säkert en viss atmosfär i lunchrummet, precis som det skall vara. Jag älskar numer.....sådanadära.

Jag tror att vitlöken i den moderna matlagningen stöds av en majoritet. Frivilligt eller ej, det är frågan.

Kanske man går med på grund av rädsla för att stöta sig. Med vitlöken själv.

AAAH!

Vitlök!

Behöver inte säga mer.

Kan väl träffas lite senare?

Märkvärdigt

Min systerdotter kom med ett förslag på ytterligare ett trafikmärke. Detta angående problem med att kunna lära sig de andra nya märken som kommit till.

"Varning för nya trafikmärken"

Det kan säkert hjälpa att sätta upp ett sådant före de nya.....Jag tycker det var genialt!

Och platåskor

Det kan vara svårt för folk som känner mej nu, att förstå detta, men jag fick som tonåring ofta höra att jag var så lik Björn Ulveus.

Och visst kan jag själv se likheter när jag ser gamla bilder, men det var nästan tröttsamt att ständigt få höra det, när jag samtidigt såg hans putande kinder. Jag tyckte själv att han såg ut som en hamster....

Det konstiga med saken är att det senare blev större likhet med Benny Andersson. Skägg under en period, och faktiskt mer lik honom än Ulveus. Även om de två stjärnorna är olika, så var jag lik båda, men under olika perioder. Vilken fantastisk merit.....

Det var länge sedan, det här med ABBA. När var det? Efter Hootenanny Singers va?

Gött med After Eight

Uselt! Vad hände med Så skall det låta ikväll?...Ja, inte vet jag. Bara för att man inte kan sjunga, så är man inte heller med automatik roliga.

Jag lämnade snabbt rummet efter fem minuter. Jag hade nyss ätit och ville behålla maten.

...Men Tommy Körberg är bra. Han gillas, men vad hjälper det? De andra var så dåliga så han verkade hålla tillbaka sin sång, för att få det i någorlunda balans. Har de sådan brist på trevligt och roligt folk, så att det bara finns häxpipor kvar att bjuda in? .....men Tommy är bra!

Jag knaprade i mej en liten mintchoklad till kaffet, medan jag funderade på min dubbelsmörgås på drift någonstans på arbetet. Jag hade den i handen när jag gick från min arbetsbänk men sedan var den visst inte med ut.

Till den som hittar en dubbel limpmacka med leverpastej på något konstigt ställe på arbetet:

Den är nog lika morgonpigg som ni själv, och kanske kryper fram, seg och degig. Bara döda den! Ni vet inte vad den dragit på sig under helgen. Magsjuka, fluss och blyförgiftning. Stryp den med stora buntband!

Men Tommy är bra. Han får leva.

Sus o dus

Det är bra med två öron. Just två är särskilt bra att ha. Balans, riktningsbedömning och kanske något mer, får man tack vare paret.

Jag försöker att använda båda, men ibland försvinner viktiga ljud i det andra oviktiga bruset.

Eller så har de båda en förbindelse mellan sig, som strular till det på något sätt. Korsdrag?

Jag lyssnar efter svaga små pip, eller fin musik. Sådant låter ofta bra i mina öron, även om det rasslar och sprakar om dem. Fina ljud hörs igenom gammalt rassel.

Sedan är meningen med öron att man skall lyssna! På vad som sägs kanske...Visst ja!

Jag satt nog i andra tankar.

Förklarligt!

Snön ligger fortfarande vit, och nästan heltäckande över åkrarna. Och jag har redan bytt till sommardäck!

Det var bara för att jag inte var så intresserad av det tidigare idag. Kul att göra tvärtom någon gång.

Att vara ute i god tid, energisk och på....får jag bekämpa ibland. Jag lyckas ofta när jag bestämt mej för något.

Summertime

Tråd på tråd. Tråd på tråd. Ömma fingrar efter tråd på tråd. Men det gick över efter bara en stund!

Lätt som en plätt....det är att trä i tråd i morgon.

Sedan börjar vi om med nya trådar. Lådvis med grejor som behöver grejas.

Banalt...eller helt enkelt och genialt?

Men det skall kluras ändå, som min chef brukar säga. Sen ställer hon ner nya lådan, och då har jag redan klurat en stund. På vad låter jag vara osagt... Sedan kan hon själv gå och klura lite framför sin gula bil och trivas.

Jag har ett jobb som jag trivs med.

Det jämnar ut sig

När det börjar att svida och sticka i halsen, samtidigt som det kliar i ansikte, ögon och näsa, kan vad som helst hända.

Till exempel inget. Eller vattkoppor för tredje gången?

Förutom förstavalet, inget, kan det gärna bli bara en liten snuva. Vattkopporna gillar jag mindre och mindre, för varje gång jag får dem.

Det lustiga är att jag slapp dem som barn. Sen fick jag för mina synder! Två gånger vattkoppor som vuxen, med en ilsken bältros mellan.

Jag var kanske ett väldigt snällt barn, jämförelsevis?

Ute och cyklar

Jag hittade mitt kvarlämnade påskgodis på en hylla på jobbet. Godiset som jag äter, det äter jag ju på jobbet, för att fördriva tiden. Konstigt att det blev kvar något där.

Nej då, så är det inte! På skärtorsdagen fördrevs tiden med detta, och det fick räcka. Ett och ett halvt kilo var att ta i. Inte mer godis på jobbet!

En ansenlig del av det som blev kvar på hyllan donerades till gammeluvarna i hörnet, i en ägghalva idag. Jag vet ju att det är ena riktiga gottegrisar de där två, och efter fyra minuter dammade det bara lite efter sötsakerna. Tomt! Lika efter en liten påfyllning....damm/tomt!

Lite som ungar, straxt före eller under puberteten. Bottenlöst! Men vuxna män som käkar med sådan frenesi? Jag är imponerad. Nästa gång blir det 3 kilo i en hink där i hörnet. Och en webbkamera....

Var det därför det behövdes en sådan längre promenad, trots att jag erbjöd skjuts en bit närmare hemåt? Det är faktiskt inte så lång tid kvar att träna inför hälsoprofilen. Hur skall det gå...oj oj.

Säga vad man vill....

Jag skall väl inte skryta...Men där satt den!

Å andra sidan är det inte speciellt svårt att fixa en laxfile, utan det svåra är att bestämma tillbehör och smaksättning.

Jag satsade på säkra kort, och att hårdbevaka den snabba processen. I princip med ena handen på nödstoppet....

Inte direkt religiöst, men....Herregud vad man kan lyckas! Hälsn. Ödmjuke Kocken.

Björnbilden

De börjar att röra på sig, enligt färska rapporter. Björnspåren syns rätt lätt i aprilsnön.

Även en järv har, enligt lokaltidningen, gjort avtryck i snön norr om stan, och det är en mer ovanlig iakttagelse än att man sett björnspår i snön i början av april. Var den järven tänker bege sig vet den kanske inte själv, men det kan vara samma djur som skuttat vidare förbi staden, och lämnat ett spår någon mil söderut, observerat ett par dagar senare.

Den resan behöver inte alls ta några dagar, utan det kan röra sig om enstaka timmar, när det gäller järv. De är, trots sin klumpiga gång, ena rackare på att transportera sig. Och de är uthålliga om de är något på spåret. Så vart är vi på väg?

Det jag funderar på nu, är om fjolårets björnhona återkommer till oss, och har hon sina tre ungar i behåll? Jag vill ju såklart tro att de gått i ide i närheten, och det vore en verklig maffig upplevelse att få se dem igen!

Honan var verkligen stor och tung, och att få skåda en trio halvstora ungar tillsammans med mor på en åker, skulle vara en extra krydda. Jag hoppas att besökarna vid åkerkanten inte bekymrade, och störde henne, så att hon drog iväg till andra marker för gott.

Hon får gärna gå där och beta under försommaren i år igen, men jag känner lite för de närmast boende. Den klunsan vill jag inte möta direkt vid uthusknuten i skymningen. Hon var snabb för sin vikt.

Älg-hoppet

Vi har räknat in de överlevande, och det förefaller som att alla är med hem. Junior var närmast, med en mindre käkskada och blodvite som följd, efter en fasthuggande stav. Annars var det inga tillbud i grovsaltet, och det nitade och limmade skidbrättet höll för sonens älghopp.

En slalombana väckte mitt intresse, mest på grund av att det inte var särskilt många ögon som betraktade ens framfart. Jag är aningen reserverad när det kommer till så avancerad åkning...Och efter lite memorerande, och genom det viktiga sena konstaterandet att det var parallellslalom som gällde, blev banan mycket enklare att begripa sig på....Nu var sanningens ögonblick inne.

Precis under anspänningen vid start, kom något störningsmoment inglidande snett bakifrån. Ett par korta skidor, bärande en kort flicka med opropotionerligt stor hjälm tryckte på och bildade kö.

Då, om inte före, kändes det som att utmaningen och uppgiften var överkomlig. Damen utan stavar, fick som den gentleman jag är, genast företräde till banan. Jag är glad att en sexåring visade framfötterna och tog initiativ, så att jag slapp bli ikappåkt efter tre portar. De har alltid så förbaskat svårt med avståndsbedömningen.

Liftwaffe

Bollebacken skall besökas, nu när det är en av de sista dagarna med öppethållande.

Benskörhet och fartblindhet, skall kombineras med en positiv inställning och intensitet. Jag kan, jag vill, jag vågar. Grillkorven hör till, och sedan vädrar vi bara kläderna på bron. En typisk behållning efter en fin dag.

Det blir ingen avslagen historia, förhoppningsvis....jag satsar på något lagom. Det finns ju amatörer i vägen, som vanligt.

Mormalbröder

The Umbilical brothers!

http://www.youtube.com/watch?v=bNgjd9mhM4o

SVT 2 den 5/4 kl 11:00

Vågar ni en till?.....Ok, men den här är....frän!

http://www.youtube.com/watch?v=JBndMu7QkGg&feature=related

En burk sol

Och några med sill!

Det tar sig.

Rinnande vatten

Så här är det att fira påsk: Det börjar med en Långfredag, och den är lång och seg. Då behöver man inte spralla till det så mycket. Man kan gå efter boken, och hålla sig till vad som står där.

Idag är det Påskafton och samtidigt lördag. Då går man ut stenhårt, med kokta ägg till sen frukost, och melodikryss samtidigt. Det fungerar bäst om man inte äter hårdbröd under frågorna. Resten av dagen kan tillägnas familjen och en gemensam återhämtning efter förmiddagens prestation. Kvällens aktiviteter tar vi ställning till senare. Framåt kvällen.

Nu skall vi bita ihop inför senare halvan av helgen. Med rätt inställning kan det gå hela vägen. Det är en hel del god mat som inte bör schabblas bort. Fyra dagar är inget man slarvar bort genom att gå ut med fel tempo.

Jag har svårt med att anpassa mej till att det luktar vår, och att det är vår på gång. Den kollossala vintern satte sig hårt i medvetandet. Nu när jag går ut på gården, rycker det i mej när jag ser snöskyfflarna mot garageväggen, och det kommer en svårkontrollerad reflex från mitt inre.

Det ser garanterat inte bra ut att skotta någonting nu...men det kan finnas lite dikning att göra! Vatten som rinner på våren är en fin upplevelse, och stopp i vägtrummor skall inte föraktas. De propparna fyller en funktion.

Vem är den skyldige?

Små lappar med nedskrivna tankar kommer bort tänkte jag, när jag satt med i det programmet utan penna. Jag spelade inte in programmet om Cohen, men det kan ha varit bäst denna enda gång, utan någon reprisering.

Även ett skolarbete, skrivet som ett tal, väckte tankar. Originalet disponerar bara hon själv, min dotter. Jag kluddar dit lite eget mellan raderna nedan. Ord, som innan de rann ur mina händer skrevs ner. Innan de var borta.

Rena gåvan från Bono, Leonard Cohen och min dotter. Stöld av ord....vilken gåva.

Tänkvärda ord vill jag spara, eller skriva ner, när jag blir träffad av dem. Sådana som jag önskat att jag kommit på själv, men ändå gläds över att få tillgång till. Jag har stulit och blandat. Jag anser att varje rad här nedan är en positiv rad, och att någon har tänkt en positiv tanke, men ni får testa själva. Jag bryr ju mej inte om vem ni är som person....men ni kan komma att ha en annan åsikt. Bra!

En liten knuff, och en stund i en vanlig tråkig kö. Det är ändå en relation som uppstått.

Jag bryr mej inte om vem du är. Jag har inte skrivit detta, och du är inte läsaren. Jag har glömt bort, vad det nu var som jag inte minns.

Att ta ur det absolut svarta, och göra det till färger. Allvarliga tillstånd strimlas med en liten klar tanke.

Att inte bry sig om vilken person man möter, borde vara en bra väg. Huvudsaken är att man går ända fram, och möter.

Jag bryr mej inte om vem du är. Det är då du syns, människa.

Jag önskar er en Glad Påsk

Några dagar extra ledighet kan ju vara något speciellt. Och något extra på bordet är inte fel. Vädret?...och att vara ute i solen. Den finns!

Det är väldigt många som anglar under påskhelgen. Rena folkvandringar till lämpliga sjöar.

Jag hittade ju faktiskt mina saknade angeldon, efter ett års letande.....Vi får se om de kommer till användning någon helg framåt.

Jag har ju ett sjå med att komma till, att transportera mej dom sträckorna som krävs, med grejorna. Etthundrafemtio meter skall besegras. Borde man bo längre ifrån istället?

Vem sa vad, egentligen?

Det är nu man börjar fundera på om, och när man blev lurad.

Jag har, ta mej sjutton, inte en susning!

Kan någon ha varit så jävlig?

I så fall var det nog ändå bortkastat, när man inte ens märker av det. Lite besviken på nåt sätt....

Börja om på ny kula

Tyvärr! Jag har inte försökt att luras idag. Inte en gång.

Jag var inte på humör för det. Jag ville dessutom inte lura någon så där hux flux. Mitt samvete förbjuder mej det. Och min livsåskådning säger detsamma.

Jag har mer och mer glidit över mot en, kalla det insikt, och varför inte religion, som tar avstånd från skamligt och bedrägligt beteende. Jag har förbundit mej att leva moraliskt rent, och ofläckat. Till gagn för mina medmänniskor. Det märktes väl idag? Inget att oroa sig för idag väl? Annars om åren , och det ångrar jag djupt, har första april ägnats åt lurendrejeri och skamligheter, men icke numer. Slut, finito och tack för kaffet!

Lita på mej, jag luras inte mer.

...men det ser ni ju för fan! Inte ens detta kan ses som ett försök till skämt. Det är ju så sant....och klockan är, efter några rader, 23:55. På fem minuter kan jag väl inte hitta på något galet?

Genomskinligt

Mer godis...och jag kräks! Experimentet idag skall inte upprepas. Påskgodis är inget för mej, men jag kan tänka mej att det lätt blir ovanor av sådant. Mej står det däremot, långt upp i halsen. Jag skall snart börja att salta mitt kaffe....

Plus-Sverker testar godis, och han sveper ner godis i drivor på studiogolvet. Öser med händerna så det rasar omkring. Nästan som vid lösgodiset i affären alltså.

18 kilo....det är bara tre påskägg fyllda. Stora, visserligen, men bara tre! En årskonsumtion per svensk är numer nätt arton kilo, mest socker och skitfärg. Vi är världsmästare!

Jag skall ägna mej åt att äta nyttigare saker fortsättningsvis. Fikabröd, chips och som reserv, hemlagad pizza måste det bli var vecka. Mer basic och häslosammare....inget farligt godis.

Socker och färgämnen? Jag skall satsa på något eget godis. Naturråvara, men utan socker, kemikalier och fett! Hälsosamt och nyttigt skall det vara, och billigt att tillverka. Patent som håller från intrång, och en jättemarknad....mums!

Ojsan, jag nickade till lite....måtte ha drömt något under en tupplur. Gäsp... Men vad jag mår fint! Måste ha drömt något mysigt...eller tokigt. Ja, jäklar vad det kan spinna iväg.

En kopp kaffe skall intagas nu, för sen blir det till att spinna iväg för att hämta sonen på nattklubb. Det gäller att hålla sig vaken åtminstone på nätterna.

Sega råttor

Jag provade med en lång arbetsdag trots att det var helgdagsafton. Laddade med huvudverkstablett och påskägg med godis, men det hjälpte föga. Stelheten i nacken och hela huvudvärken från i morse, hängde med ända hem.

Nu verkar det som att helgstädningen är igång.....jag har svårt att hålla mej undan, men innan jag kapitulerar, skall jag kolla om inte det är aningen värk kvar.

Kanske? Ja, om jag känner efter när jag spänner och rynkar pannan hårt över ögonen kan det vara lite kvar av huvudvärken. Kan det gälla?

Nej, det verkar jobbigt att gå och rynka pannan i timtal, bara för att slippa en del städning. Om jag lutar omkull mej en stund först, kan det nog vara en del kvar till mej efteråt. Det finns något att plocka med, tror jag.