Signalgult kontaktbar pratbar

Det var ingen tung uppgift igår. En kväll med Nattvandrarna i sommarvädret är inte jobbigt alls. Prova?

Herregud vad snälla alla var! Mesiga....men kreativa, fina, roliga och skräpiga.

De frågar så roliga saker. Ibland tror de att vi är deras kompisar. På riktigt....

Jag skulle till exempel fixa till en surande kamrat åt en glad, men samtidigt lika sur kille. Han trodde att jag skulle kunna greja det. Medla ihop efter någon fnurra, men framför allt hitta densamme. Jag tror att problemet mest var att bästisen var på drift, eller troligen han själv. Mobilberoende förstår jag mig på sådana gånger, för hur skall man kunna hitta?

Vi var perfekta samarbetspartners för de som hade fungerande telefoner. När någon plötsligt ställde sig bredvid oss och ringde, hördes det flera gånger: -Titta efter gula jackorna!

Fantastiskt lyckat. Varför har inte alla gula jackor?

De kan inte alltid klargöra vad de vill, när de frågar om något.

De kanske vill prata lite? Det verkar så...Och då pratar vi.

Vi skall inte klaga, men det var onödigt att vi åkte dit till festivalen igår kväll. Alltså var det precis som man kan önska. Det var bra.