måndag 12 juli 2010
Knirk
Tänk att få ligga i en hängmatta och drömma. Det unnar jag fler, sådana här fina kvällar.
Jag, med en ryggsäck med ont, kravlade mig dit efter kvällsmaten. Efter en stunds drömmande lämnade jag hängmattan lugnt gungande i vinden. Jag gick ledigt därifrån.
Vad mjukt och enkelt den botade mig.
Hantlarna efteråt, det var väl bara ren vrånghet.... men de kändes annorlunda. Som upphängda i stroppar...
Ibland väger man lätt, men lyfter tungt, och ibland lyfter det inte fast det är lätt, och ibland bör man väga sig fast man lätt kan väga för och emot, och ibland lättar man på trycket fast man inte bör.......men det är så olika ju!
Idag väger jag lätt, och skiter i det tunga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar