Tre timmar

Detta fotbolls-vm trollbinder mej inte. Jag har sett femton minuter i ett sträck, i en match som jag har glömt.....Men tutorna! De minns jag tyvärr bättre. De tutade under den kvarten så att jag fick blåskatarr!

De förbaskade tutorna borrar sig igenom och in i det innersta, ut över allt och alla, genom varje tråd ut till hela omvärlden.

Stackars värld. Det som saknas är ett riktigt tutvirus som utrotar dessa manicker direkt, och senast vid nästa uppvärmning. Jag önskar dem en sådan farsot så att att vi slipper dem nästa gång.

Jag tittade på en inspelning av esteternas Carmen istället, och där var det bättre. Häftiga pipor och nyanserat i intensitet, och inte som på fotbollsarenan, ett konstant ljummande oljud utan variation.

Enkelspårigt tycker jag att det är, detta med fotbollstutor. Varför inte som vanligt skrika och sjunga själv, vråla sina ramsor och skälla på linjemän som vi alltid har gjort? Nej, nu skall det tutas som satan, och ju mer ju bättre....

Jag torkar tårarna och konstaterar att en skolklass avstod det enkelspåriga. Vad läckert de tänkte.

-Hörni! Kan vi inte skita i de entoniga tutorna? Vi kör lite fräna stämmor och blåser på lite då och då. Just när det passar som bäst bara. Det borde gå hem, eller vad tror ni? Det är väl inte fotboll vi sysslar med. Blås i pipan nu, så kör vi.