Slak kedja

I morgon kan jag möjligen önska att helgen kunde ha haft en dag till. Möjligen..

Förkylningen går i vågor, utan att för den skull vara av värsta slaget. Det känns som att jag tillbringat helgen i ide. Har jag varit utomhus något?

Ja, en kort tur ner på stan för att lösa ut sonen och hans byxor från ekiperingen. Och sedan femton minuter ute idag, för att flytta undan kanoter och grejor inför gräsklippning. Jag klippte inte ett strå, utan gick in i dimman direkt. Det går trögt i kropp och tanke.

Att det kan finnas så mycket snor! Det borde finnas en process att ta tillvara det och återanvända som...som...ja nåt medel, till exempel rengöringsmedel? Bilvård? Eller till målarfärg... ja det kan någon slemmig forskare fnula på.

Nej, helgen har gått i slowmotion och halvslummer. För att jag behövde det. Kroppen sa till att nu slår vi två flugor i en smäll: Vila bort förkylning och övertid.

Så då gjorde jag det... och snart är bara resterna av förkylningen kvar. Snipp snapp snut....