Brilliant

Drullade till det igen.

Inte för att jag försöker bevisa något, för det kräver inte situationen, men stursk som jag var inför arbetsdagen, bestämde jag ändå att jag skulle göra någon timme övertid till. Det blev aningen för mycket.

Och när mina redan slitna arbetsglasögon gick ner i spagat i närkontakt med övrigt arbetsmaterial, blev det kämpigt.

Mina trötta ögon fick sällskap av ömma öron och näsa. Vad vindögd och sned jag kände mig!

Man tager vad man haver. Krympslangar och tänger förstärkte och riktade, men det blev som det blev. Brytningsfel...

Ekipaget skulle ha passat i en tavla av Picasso.