Caffe o Cacao

Varde ljus, och det blev ljus.

Sladdarna funkar, om man säger. Verkligen bra att det blir så himla bra stämning om dagarna.

En bra spiral uppåt, uppskruvad av alla som bemödar sig om att vrida blicken och upptäcka egna och andras verktyg. Och extra mycket påverkad av de som har en egen rolig skruv lös. Kanske de har bästa mejslarna på avdelningen, vad vet jag?

Alla glimrar väl inte till varje dag, men det lyser, pyser och småfräser av bra stämning, både mellan, i och runt arbetskamrater.

Jag hittar inte de zoner där sämre känslor och olust tar överhanden, även om det säkert finns sådana på ett så komplext ställe.

Jag har heller inte letat särskilt noga för egen del, men om någon råkar på något elände i en vrå, kan inte vederbörande bara tala om var vi skall skruva?

Är det inte enklast att skruva till något tokigt, mitt i ett mindre elände? Det kan räcka med bara ett verbalt infall och plötsligt lossnar det med ett garv. Som löständer...

Fasen vad mycket tok jag har hört från folk! Helt lysande tokigt.

Vilken tur att jag var lös och ledig i mitt sinne, och inställd på att lysknappen hänger lite på trekvart. Det funkar ju.