Det är bättre att cykla än att gå, tycker jag. Man kommer på något vis längre med hjälp av hjul...
Jag tycker att det har betydelse för viljan att röra på sig, att man hittar en fin känsla när man är ute. Då hjälper det att man får se lite mer av landskap, folk och fä när man är ute på en tur. Och så kan man bara vända tillbaka om motlutet är för brant...och rulla....
Det är inte fel att dra nytta av medluten när benen är sega, och vanligtvis återkommer man ändå till utgångspunkten. Då är det väl helt o.k. att det gått lite upp och ner.
Sista biten hem, när man kanske vill hämta andan och varva ner, är en enda stor nedförsbacke på byvägen. Där går det inte fort, utan då känner man bara efter hur skön den cykelturen varit.
Idag var det helt lagom. Småsvalt och myggfritt, geggigt bitvis, men skapligt slätt på skogsvägen över berget. Fin grusväg i grannbyn, och sedan asfalt in mot bostadsområden och tätare bebyggelse, innan det vänder hemåt med flera olika alternativspår. Jag valde det breda idag.
Ikväll såg det nästan fint ut där i förorterna. Tänk vad det kan förändras beroende på hur man ser på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar