måndag 8 februari 2010

Geometri i 225 grader

-Varde långpanna! Och långpannan sågs födas på den relativt korta dagen, och det såg rätt gott ut. Uppfinnaren själv var nästan lika nöjd med den som med lampan, landbacken och äpplen o grejs. -Kanske den rentav passar till ugnsbakade, sådana där äpplen?
-Jaha, snart helg, och fredag. Rena Långfredan, haha.......njaä. Det var nåt annat bokat då...Fettisdagen, det kan bli pannans dag med ett rejält bak? Ja ja. Fixar det och ärtorna sen, framåt nästa torsdag.
-O Långpanna, uppfyll arbetsbänk och fals i ugnen, och ditt namn skall vara Långpanna, varken mer eller mindre. O du heliga Långpanna, som skall bära fram familjens spis. Och med det menas ju krubbet, käket, inte spisen för helv.....Är liksom inne i en fruktansvärd kyrklig period just nu och då blir det så här.
Själv tycker jag att det borde heta bredpanna. Snubben själv borde ha fattat, för lång är den inte alls...Men inte heller särskilt bred, så något är det som brister bland måttbegreppen. Det som lagas till i en sådan tar slut kvickt. Beror det då på för lite längd eller är det bredden? Och vilken som är långsidan på den begriper jag inte. Ja, jag ser ju att sidor är olika, men vem är bredd och vem är längd....långpanna i en ugn....
Vid matlagning eller bakning är det inte stora problem, för jag har väl ögon att se med! Då ställer jag bara in den Heliga Långpanna på tvären längs med bredden, med långsidan inåt och kortsidorna utåt, på två falsar eller mellan två...eller på en av dessa....... den mitt i. Och då vet man enkelt vad man gör.
Vad som är bredd eller längd kan man fundera på. Men så kan man byta ut något av de två begreppen mot djup...och sen kan det gå riktigt galet. Långpannor har ju en förmåga att skvalpa över. Det måste ha med djup att göra, och det mäter man utifrån och in på en ugn. Det vet jag, trots att det blev en riktig smet av detta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar