Klar!

Klockan är tio och allt är lugnt. Jag hann med att titta på några bomskott i skidskyttet. Tittar jag bort nu kanske damerna slår till? Då får det väl bli så...det finns repriser.

Jag är nog lika fokuserad som kombinationsåkarna nyss, men skillnaden är att jag inte behöver vinna medalj. Jag är glad om jag håller mej i banan och gör mitt bästa. Det behöver inte vara så jäkla snabba svängar, utan mer att stå på benen, att ha rätt riktning och att trivas.

Jag vet nog i det stora hela, vad som väntar på den arbetsplatsen. Jag har tänkt mycket på det under några månader på annat håll, när jag bitit ihop och kämpat för att hålla humöret uppe.

Det har jag ju med mej framöver. Lärdomarna. Det är bara att fortsätta med det. Alltså att bita ihop och verkligen fortsätta med ett bra humör. Just det är nog ingen större utmaning nu, utan en rätt bra och lagom uppgift. Fokus på rätt saker nu, bara...