Nalle, puh!

Det här var kanske inte seriös vetenskap, krypande mödosamt på alla fyra, men lite åt det hållet. Forskning brukar man kalla det, när man inte vet vad man gör. Det var nog fallet ikväll.

Vi var lite illa ute ett par gånger ikväll när vi forskade. Grävde oss framåt och sökte, hit och dit. Snudd på att vi inte kom någon vart, men som tur var så hittade vi en öppning. Något stabilt att bygga upp någonting av. En plattform att samla sig på och en väg tillbaka.

Det var läge för en slökväll, men jag ville inte sitta inne och glo. Och alltså inte inspirerad att ta itu med något mer praktiskt projekt, som tex. tvättning eller att städa. Det torkar ju så dåligt de här dagarna, och skitigt på golven blir det på direkten, så varför inte lite björnsafari istället.

Vi åkte en längre runda på rätt bra skogsbilvägar utan problem innan vi närmade oss ett skogsområde där det ligger åkrar insprängda. Där har en björnhona med tre ungar varit framme ett flertal gånger alldeles nyligen.

Eftersom det var övningskörning med son, som gillar att krångla sig fram, så var det bara att prova. Stenar och hjulspår, buskar och lera. Liten nervpers med att hålla fokus på allt, för det är inte lätt när det geggar till sig. Men det gick vägen, med ibland liten marginal, och lagom till första vägskälet, en riktig hårnål, på den mycket smala och leriga vägen uppstod ett möte. Fler björnforskare var ute, och vad bra det passade att mötas där. Vit och röd Volvo, nästan list mot list. Klart lagom marginal, nästan mätbar.

Längre ner efter vägen var det ännu värre, och helt omöjligt att ens tänka på att backa. Än mindre mötas. Gegga. Mer gegga. Såg en rejäl grop. Byte av chaufför var nu ett måste, och det var vi båda helt överens om. Bilen gick på tvären, hoppade lite över en grop, lite väl mycket fart, men allt för att komma vidare i geografin. Slir och på tvären. Ja, jag gasade lite väl mycket, bara utifall...Skratt och flin, var samtidigt en bra ingrediens. Grabbar!

Alltså blev det inte mycket till björnsafari, och vi var lite för tidigt ute på kvällen. Men vi såg en groda och en räv med rumpan som gyro. Mycket krångliga vägmetrar avverkades. Gröngöling och trana, och en rolig uggleholk noterades.

Samt en bil som vi mötte på byvägen därborta, med ungdomar som satt i sidofönstren och körde. Visat röven i bilar har väl folk gjort förr, men kanske inte så. Det var fjantigt. Och det måste ha varit mycket hårdare än att sitta på sätet. Men hårda, det blir de inte av sådant. Riktiga tunnisar var det, men det botar man på annat sätt.

Kanske inte så tufft att dra omkring i geggan som vi gjorde, men det var mer en far och son grej, som betyder nåt annat. Det är en helt annan grej.