Motsatserna

I morse var det kallt. Ute.

Inne var det så skönt när jag vaknade. Vedpinnarna från igår avgav sin energi i en lugn ström genom rören, ända ut i de bortersta elementen. Det var 21 grader kallt någon decimeter ut, men det behövde jag inte bry mej särskilt mycket om.

De andra skrotade på redan, inför skolor och arbete. Jag som planerar min tid lite mer fritt de här dagarna kunde gott ligga kvar en stund till. Det bestämmer jag själv.

Men nu har jag sedan veckor bestämt mej för att här skall inte liggas och dras någonting. Här skall inte förslappas nån kropp eller knopp, bara för att man har chansen. Visserligen är man inte riktigt på tårna halv sju på morgonen nu, men sedan förra Onsdagen har det inte varit en sovmorgon! Jo en liten på söndag, men det var jag värd.

Varje dag skall jag vara uppe och äta frukost med resten. Punkt! Och inte gå och krypa ner sen när de har åkt! Dubbel punkt.. Sen får vi se hur länge det funkar, men nu är det ute, och nästan som vadslaget på nåt vis. Bra.

Skall även försöka slå vad med Jay Are, grannen, att han inte kan komma på mej med att rävsova någon endaste dag framöver. Och jag kanske skall förpesta förmiddagsslummern för honom, för det tror jag vi kan se nån nytta med båda. Bara vi får upp ögonen.

Det har varit en del matprat här inne, så nu struntar jag i recepten i dag, på den heta, utomordentligt goda matiga soppa, som vi satte i oss till kvällsmat. Hemgjord av det som brukar finnas hemma, i varje hem. Snabbmat som passade en så här frisk vinterdag. Och ingen blev nyfiken. Slapp vi det.

Kallt ute och varmt inne. I oss. Det är ingen motsats.