Namnlöst

Tror jag är på banan igen. Efter tre veckors skolkande tog jag mej äntligen iväg till skolan. Vad glada de var att se mej, sa dom snällt och glatt. Det var en ny lärare den förra gången jag var där, men namnet var inte på plats nu. Skit samma, snappar upp det under timmen som kommer. I varje fall hade han kvar humorn, fast han delade ut av den hela tiden.

Förklarade direkt att jag är rostig. Och har inte varit i riktig stämning på ett tag. -Jag kan titta på, och så lyssnar jag på vad ni har hållit på med senaste tiden, försökte jag.

Nja, de hade lite högre förväntningar på mej sa de, så det var nog inget att tänka på. Det verkade som att de tyckte lite synd om mej ett tag, men jag förstod snart att de bara ville ha i gång mej lite. Och när jag tänkte efter så är det väl ingen i gruppen som varit rädd för att göra bort sej någon gång.

Men det är väl bara att gasa på då, för vem bryr sej. Vi har ju skrattat rätt ut förr när vi varit på fel planet och lirat. Det är bara Rockskolan. Lattjo lajbans för vuxna. Vad gruvade jag mej för egentligen. Det slutade i varje fall i dur, eller var det moll? Ja, musikpytt blev det till efterrätt i dag, men so what!

Ett papper med de nödvändiga kråkorna på, så att jag kan öva på det jag inte hinner snappa direkt, togs med hem. Och namnet var? Visst ja.