Röj

Det blev sent ikväll med allt. Passade just på att hämta in lite extra ved utifall det inte skulle räcka till kvällens eldning, det lilla som var kvar i pannrummet. Kallt som sjutton minst sagt, och nu är det minus tjugotre.

Det duger gott nu tycker jag. Särskilt när det är friluftsdag för pojken i morgon. Det blir nog en bister övning! Ett litet mandomsprov säkert, särskilt när man har valt att fiska! Planerna var tidigare, ja in i det sista, att angla. Och det var svårt att avstyra det tidigare, för det var kanske bara tio grader då, och morgondagen vet man inget om, fick man höra.

Mört har införskaffats och maggot, och borren låg framplockad. Bensin, det fanns i gula dunken, så ställa in fanns inte på kartan. Men som sagt, tjugotre grader. Problemet för huvudpersonen i dramat var mest att de sabla angeldonen vägrade visa sig. Igår kväll letades det utan resultat och ett pass på eftermiddagen idag. Och sen kvällspasset, en rejäl tur i varje vrå, gjorde han. Strunta i dom sa jag, aldrig sa han.

Vi gamlingar konfererade lite för oss själva. Vi städade nog angeldon i garaget i somras. Jo det gjorde vi alldeles säkert. La dem i nån kartong eller låda, alldeles säkert. Men var hamnade dom?

Inte för att jag tror att det går att angla i morgon, utan bara för att jag blir så vrång, så har jag letat igenom hela förbaskade innandömet i våra tre byggnader. Till och med lekstugan kollad. Nada!

Om nån sagt, strunta, hade jag sagt aldrig! Vrångskallen jag. Men visst, de finns där, i nåt kamoflageembalage, eller så har de fått ben. Hallå Saida!