Aska i grillen

Säsongen är inledd. Oset drog iväg neråt backen mot västra grannarna.

Bensinmacksgrillen fick duga, även om dess tre ben inte drog särskilt jämnt. Rostig och sned, men lös och ledig, rymde den fyra entrecoter som grillades alldeles lagom. Curryris, grönsaker, fetaost och oliverna passade utmärkt till måltiden ute, just när svalkan började märkas.

Just nu känns det fortfarande lite rulligt efter att ha ätit väl mycket, men det går att kompensera en annan dag. Vatten och bröd klarar jag mej på om det kniper. Eller fil tex. Det är bra i värmen. Men kaffe, det är ett måste. Det är nästan mer kaffesug en varm dag, och varför vet jag inte. Det bara är så.

Nu har jag tittat en stund på operan Askungen, med Malena bland andra, och den var rolig, och med mycket drillar. Det måste hon vara världsmästare på, avancerade tråcklingar med pipan. Moderniserat, med disco och caféjobb för Askungen, så garvade jag en del. De har till och med lagt in lite schlager i den, som aktuella "la Voix" och gamla godingen "Volare". Det var värst vad de har sköjat till det. Jag spelar in resten och kollar färdigt sen, för det blir lite långt och varmt att se hela nu.

Nu skall jag gå och göra kväller ute. Jag får väl fixa askan jag med, som i sagan. Och haspa, som den Emil jag är, även om det inte finns nåt uteskithus att låsa in någon på. Sträcka lite på mina träiga leder som en Pinoccio. Kanske häva upp ett riktigt vårskrik så här på nattkröken?

Men det kanske renderar i en utryckning av Kling o Klang så det är bäst att hålla igen med det, vid den här timmen. Hänryckningen får finna sig i att ha vissa gränser ändå.

Som en man i sina bästa år, så tar jag nog bara en enkel flygtur över taken, och känner lite på den ljumma, förväntade sommaren.