Gnistan

Lasse på jobbet, trodde att jag hade bageri hemma. Jag förstod att han skojade om mina mjölpåsar för jag brukar nämligen förvara matsäcksmackorna i papperspåsar. Och det är rätt ofta som tomma mjölpåsar kommer till återanvändning.

Jag har även provat de som härbärgerat tex. muslimix, och de kan ibland bidra med lite roliga gryn eller fruktbitar som fastnat på en smörgås. Ibland är det pumpafrön eller bara havregryn.

Men alla smörgåsar blir bara godare efter några timmar i en papperspåse. Helt klart bättre än i en tät plastburk. Det enda jag inte går på, en gång till, är strösocker. Det är det sämsta pålägg jag smakat! Men anledningen från början var säkert bara att jag ville slippa att diska burkar. Sedan blev det bara en bra vana, att ta reda på alla tomma påsar från torrvarorna.

Jag fick tillbaka en påse strösocker för någon dag sedan. Den hade hamnat bland fröpåsarna av någon anledning, kanske eftersom den var av samma utseende. Där har det samlats diverse frön från egna rabatter, men jag hade inte frön i strösockerpåsen, utan egentillverkat fnöske.

Väldigt nödvändigt, måste jag påstå! Tänk om det blir nåt EU-direktiv om restriktioner avseende svavelanvändning eller explosionsrisker med gaständare. Man kan aldrig veta, och då måste det vara bra med lite kunskaper i att tillverka och hantera fnöske.

Jag tror att allmänt kunnande om fnöskhantering dog ut lite i förtid, utan att skarpa europeiska direktiv var påtänkta. Det kanske tål att tänka på inför framtiden. Bäst att hålla gamla metoder uppdaterade så att vi inte står där med våra blanka grejor till ingen nytta. Se exemplet med glödlampor, det är redan här! Förbud!

Och tar dom sen bort stearinljusen så blir det mörkt. Fast vi har kanske ändå inget att tända med, om vi inte behärskar eldstål och fnöske då.

Så därför tar vi: En skivad fnöskticka och lägger den i, 1 del vedaska plus 1 del hett vatten, i ett dygn. Bankas sedan, med en klubba, ut till en tunnare sämskskinnsliknande filt, och torkas. Varning för frätande asklut vid bankningen. Asklutet som bildas av aska och hetvatten, är ett kraftigt och mycket användbart tvättmedel. Det kan fräta bort fingeravtrycken dessutom.

Om man istället tar en oskivad sådan svamp, och bankar ut den väl, så kan man sy kläder av det. Det var stor industri med sådan konstlädertillverkning förut, men det hantverket kommer jag inte att prova.

Men fnösket fungerar med minsta lilla gnista, och det var ju intressant att skåda. Men vem uppfann det först, och hur? Det hittar jag inte på nätet.