fredag 1 maj 2009

Vad?

Larmet gick som vanligt 05:40! Men jag skulle behövt stanna kvar i dimman ett tag till, det var min klara starka vilja. Men ljudet klarnade i min skalle, mer och mer.
Hoppade, eller egentligen kravlade upp som vanligt, yr i bollen mer än normalt. Men telefonen låg inte där den brukade på nattygsbordet. Men jag lyckades, efter mödosam analys, att lista ut att det var en ledig dag, och faktiskt fredag. Det var ju det jag missat, att det förinställda musikstycket plikttroget ställer upp och larmar varje vanlig vardag.
Jag somnade om lite oroligt men halv åtta var det uppstigning på allvar, för båda ungdomarna skulle iväg på sina olika ställen. Lillplutten till Buo med trumpetuten, och Långhjålmen till Körkalaset med stämband och felan. Buomarch i stan och sen till Ljusdal, och något mer ställe kanske. Lite dålig koll på det, men vi skall se och höra mer av honom i morgon på vanlig stadsmarch, som vanligt på lördagar.
Körkalaset i Höghammarhallen blir en höjdare. Det visste jag sedan länge, men husguden Bajen bekräftade det, med lite fuktiga ögon. Två kalas idag, gratis och fullsatt. Kulturchefen , hon kan ha någon biljett från återbud. Väldigt mycket "kanske" där efter.
Det kan bara inte misslyckas, och jag hoppas att alla intresserade har fått platsbiljett. Hon, den äldre arvingen av musikaliteten, skall vara med och sjunga, men även spela. De har ett litet husband med där, bestående av musiklärare från kulturskolan. Och lite stolthet lyser igenom här, för de förstärkte med en elev också. Bra att de tog det säkra före det osäkra, lärarna. De är verkligen bra på det de gör, men här såg de sin begränsning och begärde hjälp.
Skämt åsido, men det känns nog bra att få spela duett med sin lärare, i intron mm. i en fullsatt hall. Det blir fest, fest fest, så det reser sig på armar, det vet jag. Jag lovar att jag skall sjunga med, och jag skiter blankt i hur jag låter själv. Det blir alltid bäst så, annars skulle man vara bra tyst, och det är inte livets mening. Det vet jag, när jag ser hur glada körsjungande människor är.
Ingredienser från sådana här tillställningar borde komprimeras och finnas att köpa på burk som hälsopreparat. Världspatent kanske, men lyckan är ändå gjord utan dessa burkar, om man är där. Jag lovar att jag skall rysa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar