Sättpotatis

Jag måste komma ihåg att ta upp lite sättpotatis i solen. De behöver vakna till nu, annars kanske det blir lite försenat i pärlandet. Vi har bara en liten plätt mellan stenarna, så det räcker med att sätta ungefär femtio potatisar. Lagom att ta av det tills det finns säckar att köpa. Då klämmer jag in ungefär tvåhundra kilo i lilla svala källaren under garaget.

Det är bra motion för ryggen att lasta in det, för det råkade bli bara cirka 145 centimeter i takhöjd där nere. Men potatisen trivs där en hel lång vinter och är rätt fast i hullet framåt sommaren.

Det som påminner mej att ta upp sättpärorna i helgen är ett komihåg som far och son skrev därute nyss. Hela gårdsplanen ser ut som ett potatisland. Vi var tvungna att kontrollera hur det funkade efter en service på Hondan.

Gjordes en grundlig koll av gas och kopplingsfunktionen, och om det funkade både åt höger och vänster. Det gjorde det flera gånger. Det var jag som började.