Gengas

Gas! Gas är det som brinner, inte veden. Själva principipen vid eldning alltså. Det får man läsa sig till och träna på själv. Jag tränar.

Det skulle vara intressant att vara med inne i utrymmet för att få se hur det funkar. Det är ingen exakt vetenskap det här med vedeldning. Elektronik, sensorer och skit, sitter det inte på en halvgammal vedpanna. En något justerbar dragregulator kan räcka om det finns några möjligheter till för att greja med syret. Rökgastermometern säger till om en del under eldning, men mest att det är dags att sota pannan.

Träning som sagt, och lite experimentlusta behövs. Det går att prova några olika tekniker och att göra någon enklare modifiering. Men att verkligen se vad som händer därinne, det saknar jag. Det går ju bara att bedöma om det blev mer eller mindra värme i tanken beroende på hur förhållandena var.

En kompis sa en gång precis som det var, när vi jobbade med något:

-Det här är forskning, sa han. -Forskning, det är när man inte vet vad man gör!

Precis så kan det vara. Min eldning är kanske en annan variant på något okänt. Och jag ser ju inte insidan!